Skriv ut

 

Barnhälsovård
Nyhetsbrev 

juni 2021

 

Frågor till central barnhälsovård i sommar

Har du frågor och funderingar och behöver komma i kontakt med central barnhälsovård under sommaren kan du nå en barnhälsovårdsöverläkare.

Du hittar sommarschema här  

 
 

Covid-19-pandemins påverkan på barnhälsovården

Pandemin har påverkat både barn, föräldrar och barnhälsovården

Nu finns en rapport om pandemins påverkan på barnhälsovården tillgänglig på SKR:s webb. I rapporten ges en beskrivning av hur covid-19- pandemin påverkat barnhälsovårdens verksamhet och barn och föräldrar under våren, sommaren och tidig höst 2020. Kartläggningen utgår i första hand från intervjuer med representanter för barnhälsovården. På övergripande nivå konstateras att barnhälsovården tycks ha kunnat utföra sitt uppdrag väl, trots pandemin.

 

Barnhälsovården har varit en styrka under pandemin
Förtroendet för barnhälsovården och relationen mellan barnavårdscentraler och familjer upplevs ha varit en styrka under pandemin, då många andra verksamheter har stängt ner.

Barnvaccinationsprogrammet har i mycket hög grad kunnat fullföljas och mottagningsbesök har i flera fall kunnat fortsätta som vanligt. Hembesök har genomförts i varierande utsträckning, där antalet hembesök både ökat, minskat och förblivit oförändrade i de olika regionerna. Trots att besöken genomförts i relativt hög utsträckning så finns det ändå en oro att vissa barns behov inte kunnat mötas. Oron rör såväl enskilda barn som ökad risk för ökad ojämlikhet i hälsa mellan grupper av barn.

Barn som lever i utsatthet
Det upplevs ha varit svårare att identifiera och stödja barn med särskilda behov, som dessutom uppfattas ha drabbats hårdare av pandemin. Det har exempelvis gällt barn som lever i familjer med förekomst av våld eller missbruk. Oro finns även för ökad förekomst av våld i hemmet i samband med isolering. Föräldrars mående spelar stor roll för barns mående, och oro kring föräldrar är något som lyfts av barnhälsovårdsrepresentanter.

Familjer med svagare sociala nätverk drabbas troligtvis hårdare av den fysiska isolering pandemin har inneburit, och familjer som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation riskerar att bli än mer utsatta i tider av ökad arbetslöshet och osäkrare ekonomiska förhållanden.

Länk till rapport

 
 
 

Vaccination mot covid-19. Vad gäller om graviditet och amning?

Sammanfattningsvis rekommenderar folkhälsomyndigheten att gravida från graviditetsvecka 12 kan erbjudas mRNA-vaccin mot covid-19 i fas fyra, i samma ordning som övriga jämnåriga. Gravida som har tillstånd eller sjukdomar som kan innebära en ökad risk för att bli allvarligt sjuk i covid-19 rekommenderas vaccination med start i fas 3. Det har inte framkommit någon ökad risk för biverkningar för gravida vid vaccination jämfört med andra individer i studier som legat till grund för godkännandet av vaccinerna eller i efterföljande säkerhetsuppföljningar.

Folkhälsomyndigheten anger också att amning kan fortgå även om modern har vaccinerats mot covid-19.
I produktinformationen för de olika vaccinerna mot covid-19 framgår att det är okänt om de utsöndras i bröstmjölken. En negativ effekt av vaccinet på det ammade barnet bedöms inte som sannolik.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket 


INFPREG har också publicerat en text om vaccination graviditet och amning.

 

 
 

Ny lag om Barnfridsbrott från den 1 juli 2021

 

I och med att den nya lagen träder i kraft 1 juli kommer barn under 18 år som bevittnat våld i nära relationer bli målsägande och har då rätt till en särskild företrädare och till att begära skadestånd.

Barnkonventionen (artikel 19) slår fast att barn har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld. Det är samhällets ansvar att se till att denna grundläggande princip efterföljs. Att bevittna våld mellan närstående är enligt FN:s barnrättskommitté ett exempel på psykiskt våld mot barn. Enligt regeringens proposition uppskattas mer än 200 000 barn växa upp i en hemmiljö där det förekommer olika former av våld.

Att bevittna våld mellan närstående kan få allvarliga negativa konsekvenser för barns välmående och utveckling, både på lång och kort sikt. Konsekvenserna kan ibland vara lika allvarliga som om barnet själv blivit utsatt för fysiskt våld. Barn som bevittnat våld mellan närstående löper dessutom större risk att vara utsatta för försummelse och olika former av andra övergrepp. 

All personal inom hälso- och sjukvård har en anmälningsplikt enligt kap 14 § 1 Socialtjänstlagen och har även innan barnfridsbrottet införs en skyldighet att göra en orosanmälan om misstanke eller kännedom finns att ett barn bevittnat våld mot ett närstående. Från den 1 juli blir det också ett brott enligt brottsbalken att utsätta ett barn för att bevittna våld mot en närstående.

Läs mer om Hälso- och sjukvårdens ansvar med anledning av Barnfridsbrott

 
 

Utbildning Barn som far illa – filmen Vera

Vera är en grundutbildning som innefattar film, fakta och övningar och möjliggör för medarbetare att själva reflektera kring anmälningsplikten och ansvaret kring det.

Kurs: Barn som far illa - Filmen Vera

 

Guide till samamning och igångsatt amning

Information till föräldrar

RFSL har tagit fram en guide som vänder sig till föräldrar som vill amma ett barn de själva inte har fött, och även till de som vill samamma ett (eller flera) barn. Guidens första del handlar om samamning, och om hur föräldrar kan tänka som vill amma tillsammans. Den andra delen handlar om att sätta igång en mjölkproduktion. Guiden avslutas med några råd kring hur familjen kan hantera omgivningens normativa tankar och känslor samtidigt som de själva hanterar sina egna känslor.

 

Guide till samamning och igångsatt amning

 
 

Bild från RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter  

 
 
 

Resultat Graviditetsenkäten

Mellan den 1 december 2020 till och med den 31 mars 2021 har cirka 94 000 enkäter skickats ut, svarsfrekvensen var 55%. I Västra Götalandsregionen har 8 698 kvinnor svarat på enkäten. En stor majoritet är mycket nöjda med både vård och bemötande. Graviditetsenkäten kommer att kontinuerligt skickas ut till och med december 2022.

 

Majoriteten är nöjda
Sveriges Kommuner och Regioner har gjort en sammanställning över de nationella resultaten. Där kan man se att 9 av 10 kvinnor kan tänka sig att rekommendera sin mödrahälsovård och sin förlossningsavdelning till någon annan som är gravid eller ska föda barn. Lika många har känt sig trygga och bemötta med respekt och värdighet.

Resultaten har identifierat ett antal utvecklingsområden

Utvecklingsområdena är partners involvering, eftervården och amningsstöd. Enbart 38 procent upplever att barnmorskan på mödrahälsovården gjort partner/närstående delaktiga i den utsträckning de önskade. En delförklaring som framkommer i fritextsvaren är de begränsningar som införts under pandemin. På förlossningen, där partner eller närstående i de allra flesta fall kunnat vara med, är 88 procent kvinnor nöjda med delaktigheten. Bland kvinnor som haft problem med amningen upplever 20 procent att de inte fått stöd från vården i den utsträckning de önskat.

Här kan du läsa Rapport graviditetsenkät och Kort version  

 
 
 

Sammanfattning av vårens digitala BHV-forum i Göteborg och Södra Bohuslän

Här kan du ta del av en sammanfattning av alla träffarna.

 

 

Vi önskar er alla en skön sommar och ledighet

Central Barnhälsovård 

Central barnhälsovård Västra Götaland