NR 3 2020

Läs tidigare nummer här  

 

Psykisk ohälsa i Halland – ett gemensamt arbete

Pandemin medför stora påfrestningar i samhället i synnerhet på sjukvården. I detta nummer av Psykiatrin Hallands nyhetsbrev beskriver sjukhusprästen Thomas Karlsson hur viktigt det existentiella perspektivet är för att hantera denna utveckling. Vi resonerar dessutom kring såväl utmattning som självmordsrisk. Lyssna till suicidpreventionssamordnaren Charlotte Sommar när hon ger några konkreta råd som vi kan ha med oss när vi möter människor som känner att livet inte är värt att leva.

Utöver detta gör vi bland annat ett besök i BUP-skolan, okänd för många.

OBS! De konferenser vi har planerat kring samverkansfrågor i höst kommer i stället att hållas våren 2021. Mer information kommer.

Goran Delic
Förvaltningschef, Psykiatrin Halland

 

Psykiatrin Hallands nyhetsbrev vänder sig till alla våra samarbetspartner. Har du frågor, synpunkter eller vill medverka som skribent, oavsett organisation, skicka ett e-brev till nyhetsbrevets redaktör Harald Bergengren

 

Vi lever i en kultur som har monterat ner betydelsen av det mellanmänskliga samtalet, skriver sjukhusprästen Thomas Karlsson. 

Glöm inte bort samtalet – och din existentiella hälsa

Vad är det som händer med oss människor när vi mår allt sämre trots att våra livsvillkor är bättre än någonsin? Vi lever i en tid när vi har så mycket, samtidigt saknar vi så mycket. Kan vi ha tappat livskompassen som hjälper oss att förstå vilka vi är och vart vi är på väg? Vad beror det på? Hur skall vi människor orka fortsätta möta motgångar? Hur skall vi hitta ett bättre mående?

Vad är existentiell hälsa och vad händer när vi människor hamnar i existentiell utsatthet? Jag vill ge några exempel på hur man arbetar med existentiell hälsa i Sverige inom sjukvården och bland våra idéburna organisationer. Vi behöver påminna varandra om betydelsen av samverkan för att kunna möta människors önskan att må bättre. Du har säkert redan funderat kring detta. Jag hoppas att du vill tänka vidare och bli inspirerad.

Läs hela Thomas Karlssons artikel


BUP-patienter går i skolan en trappa ned

 

När man blir inlagd på BUP:s vårdavdelning i Halmstad börjar man samtidigt i skolan. I snitt vårdas man här mellan 3 och 4 veckor och det skulle bli mycket skolarbete att ta igen för barn och ungdomar som redan befinner sig i en utsatt situation.

Lärarna som gör jobbet i källaren på Vindrosvägen i Halmstad heter Helena Heinzdotter Johnsson och Peter Blomqvist. 

Man får söka sig ner i källaren under vårdavdelningen för att hitta Helena Heinzdotter Johnsson och Peter Blomqvist. Det rum som är skolsal är ombonat och trevligt, i den kreativa delen av rummet ligger målarpenslar i en ask, elevernas egen konst hänger på väggarna, ”Jag är Zlatan” och en rad andra böcker står i rad för den som vill läsa. Men här finns också traditionella arbetsplatser med skrivbord och dator.

– De måste bibehålla normaliteten under sjukdomstiden. Annars skulle det vara krångligt att komma tillbaka till hemskolan säger Peter.

De flesta är i övre tonåren
Hit kommer i första hand barn och unga mellan 12 och 18 år. Övre tonåren är vanligast. Det första Peter och Helena gör när de får en ny elev är att kontakta hemskolan. De måste veta var eleven befinner sig i studierna, vilka behov de har och vilka ämnen som kan vara särskilt knepiga för dem. De kanske ska förbereda sig för ett prov.

– Vi har ingen chans att täcka in alla 17 ämnen som man normalt har på högstadiet, säger Helena.

Hon och Peter beskriver att de arbetar väldigt mycket med det friska. De pratar inte om vilken problematik eller diagnos barnet har men försöker göra honom eller henne delaktig.

– Det är omtumlande att bli inskriven här, säger Peter. Det är viktigt att man utgår från vad barnet vill göra. Den diskussionen är viktig. Vad gillar de att göra? Vad är de bra på att göra? Det landar i några få ämnen som vi fokuserar på.

Anorektiska flickor är högpresterande
Inte alla har en strulig skolgång. Anorektiska tjejer är oftast högpresterande. Det är viktigt för dem att ha kontroll. Kontroll över skolresultaten, kontroll över kalorierna. Det speglar samhället: dieter, träning, perfekta bilder på sociala medier.

– Man kanske inte ska bromsa dem, men man får tona ned betydelsen av de höga betygen, säger Peter.

– Det är en stress och en press från alla håll. Man ska aldrig vara nöjd. Även vi lärare uppmuntras att stimulera dem till bättre skolprestationer, säger Helena. Vi får många i slutet på nian, mest tjejer som inte orkar längre. Av det blir de så dåliga att de läggs in. Då kanske ätstörningen har gått så långt att de riskerar att svälta ihjäl sig själva.

Slippa sjukhuskänslan
Om dessa flickor gärna pluggar finns det andra ungdomar man får lirka med. Man kan locka med att det kunde vara bra att följa med, få lite lugn och ro, slippa avdelningen och sjukhuskänslan där uppe.

– Det ska vara som en oas här nere, säger Helena.

En del säger att skolan är den viktigaste behandlingen. BUP:s läkare ger skolan hög prioritet.

Får inte sätta betyg
BUP-skolans lärare får inte sätta betyg. Detta kan ställa till problem, till exempel när man är här under sista terminen i nian.

– Då lämnar vi ett underlag till hemskolan och resonerar med rektorn. Det brukar aldrig vara några problem, säger Peter.

När patienten skrivs ut och ska börja i sin vanliga skola igen gör Helena och Peter en överlämning och sedan har de normalt ingen vidare kontakt med barnets hemskola.

Oftast är det elevens mentor (ansvarig pedagog) i hemskolan de har kontakt med.

– Det viktigaste är att mentorn kommer ihåg att eleven går i klassen, säger Peter.

– Eleverna får inte känna att de är bortglömda. De ska veta att det finns en stol som väntar på dem.


 

Niklas Nygren, överläkare i Psykiatrin Hallands öppenvård, skriver om utmattning i pandemins spår.

 

Alla har sin egen gräns för när utmattningen blir för stor

Att den pågående covid-19-pandemin ger och kommer att ge påtaglig påverkan på det psykiska måendet hos många råder det nog inte någon tvekan om. Restriktioner, förlorade arbetstillfällen och hot om dödlig sjukdom bidrar alla till en pressad situation i samhället. I dess kölvatten befaras en ökad psykisk ohälsa och därtill kopplade problem. Sannolikt kommer vi att se en uppgång i depressioner, ångest, missbruk och beroende. En ökning av våld i nära relationer rapporteras redan nu.

Som människor kan vi klara en extremt hög belastning över en kortare tid och en måttligt hög belastning längre. Det går bra så länge det finns en balans mellan arbetsbelastningen och återhämtning. Vad som innebär en överbelastning är individuellt. Alla har dock en gräns för när belastningen blir för stor och man riskerar att drabbas av utmattning.

Läs hela Niklas Nygrens artikel
Fakta om utmattningssyndrom

 

Så kan du hjälpa en självmordsnära medmänniska

Vi lever i en tid när pandemin har ställt vår vardag på ända. Vi är oroliga för vår fysiska hälsa men den situation vi lever i kan också göra att många mår sämre psykiskt. Därmed ökar också risken för självmord. Hör Hallands regionala suicidpreventionssamordnare Charlotte Sommar berätta om hur vi kan agera om vi möter människor som vi tror löper en risk att ta sitt eget liv.

 

Se filmen här

Har du självmordstankar?

Sök vård på en vårdcentral om du har självmordstankar som inte går över eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen. Där kan du antingen få behandling eller vägledning till vidare hjälp.

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv. 

Övriga kontakter

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Bris – Barnens rätt i samhället, tel 116 111
Jourhavande medmänniska, tel 08-702 16 80
Jourhavande präst, tel 112
Mind självmordslinjen, chatt via mind.se eller tel 90 101


 

Idéburna aktörer blir ett nytt stöd för personer med psykisk ohälsa

Det är lätt hänt att man hamnar mellan stolarna när man lider av psykisk ohälsa, att inte hitta den gemenskap och den trygghet i livet som vi alla behöver. Nu arbetar Psykiatrin Halland tillsammans med de idéburna organisationerna för att skapa ett bättre sammanhang när det gäller att fånga upp människor i utsatta grupper.

Det finns redan många goda avsikter och betydande insatser i samhället för att stötta denna grupp, som ofta inte är så stark och inte så högljudd. Ett exempel är brukarföreningarna, ett annat är kyrkliga organisationer. Men nu är det sagt på riksnivå att kommuner och regioner ska sträva efter att samverka mer med den idéburna sektorn* för att skapa en struktur kring detta.

Det civila samhället stärks
Syftet är bland annat att stärka det civila samhällets självständighet och stödja de idéburna aktörerna. Målgruppen är individer som för stunden inte vårdas inom psykiatrin men behöver stöd i något annat sammanhang för att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

I Region Halland har Hallands bildningsförbund fått ansvaret att hålla samman arbetet, inte minst för att studieförbunden är naturliga deltagare genom sin ordinarie verksamhet. Psykiatrin Halland har också skrivit in det i sin verksamhetsplan 2020.

Psykiatrin sprider kunskap
Det kallas ”Halländska överenskommelsen” och på upptaktsmötet med företrädare för Psykiatrin Halland handlade det bland annat om att planera för hur den psykiatriska vården på bästa sätt kan sprida sina kunskaper till organisationerna. Psykiatrin måste också få veta hur de idéburna aktörerna jobbar redan i dag och hur man kan skapa fler gemensamma aktiviteter för att stödja personer, inte minst efter en utskrivning, där det inte i första hand är psykiatrisk vård man behöver.

Börjar bygga på systemnivå
– Vi behöver börja bygga på systemnivå och utveckla samverkan med de idéburna organisationerna, säger Roger Orlinge, verksamhetsutvecklare i Psykiatrin Halland.

– I ett senare skede kan man konkret börja arbeta med insatser riktade mot individer i utsatta livssituationer och med fler välfärdsaktörer involverade, säger han.

* Idéburen organisation är ett begrepp för att beskriva den tredje sektor som befinner sig mellan offentlig och privat sektor. Det kan vara ideella föreningar, ekonomiska föreningar, sociala företag, kooperativ, stiftelser och trossamfund.

Organisationerna kännetecknas av:
De syftar grundläggande till att främja ett värde, en idé.De syftar inte till direkta privata ekonomiska vinster.De gynnar allmän- eller medlemsintresset.De är inte en del av stat/kommuner.


Vill du anmäla dig till vårt nyhetsbrev? Klicka här


Du får detta nyhetsbrev eftersom du anmält dig till seminarier hos Psykiatrin Halland och/eller arbetar inom områden som knyter an till vår verksamhet, eller för att du har registrerat dig som prenumerant.